Nå har jeg lest ferdig Mari Jungstedts niende bok om politimannen Anders Knutas på Gotland. Også «Det fjärde offret» har jeg lest på svensk, og jeg er ikke sikker på når den kommer ut på norsk. Capris beskriver plottet på denne måten:
En stilla sensommarmorgon begås ett väpnat rån mot en värdetransport utanför Sparbanken i den slumriga idyllen Klintehamn på Gotlands västkust. Rånarna flyr på motorcykel och tar sin tillflykt till ett ödetorp på landsbygden. När polisen så småningom letar sig fram till gömstället hittas en av rånarna mördad och dådet beskrivs i medierna som en ren avrättning.
Till en början koncentreras spaningarna mot Gotlands motorcykelklubbar. Men det är något som inte stämmer. Vilka är de två övriga rånarna och har de något att göra med mordet på sin medbrottsling? Gick något fel vid råntillfället eller finns motivet längre bak i tiden? Kommissarie Anders Knutas börjar leta efter samband i det förflutna samtidigt som han försöker hålla tillbaka sina allt starkare känslor för kollegan Karin Jacobsson. Journalisten Johan Berg dras obevekligt in i ett livsfarligt spel där insatserna blir allt högre. Och hela tiden finns risken att gärningsmannen slår till igen – en gärningsman som vet något polisen inte vet.
Som vanlig har Mari Jungstedt skrevet en lettlest og helt grei krim. Plottet er spennende bygget opp, og løsningen så jeg ikke før sent. Parallellt følges også historien til en jente ved navn Terese, som jeg ikke skal nevne her hvem er. Men historien om henne er kanskje de beste delene av boka, og de får en til å tenke på at små valg kan få store konsekvenser, noe man selv ofte ikke kan forutse. Journalisten Johan Berg og familien hans føler jeg bare blir mer og mer malplassert i disse bøkene, siden det for min del er Knutas og kollegene hans jeg vil lese om. Jeg får en følelse av at det hadde vært bedre å ha færre karakterer å konsentrere handlingen rundt.
Men ok, det er en bok som man slipper å gruble mye for å lese, og passer sikkert fint til å ha med seg på påske- eller sommerferie, for eksempel. Slike bøker behøves jo de også.
Anitas blogg 